Tänk va allt kan bli bra till slut....

Att glädjas med det lilla....fast litet vet jag inte om de här med brorsan. Skööööönt att det verkar ordna sig för honom.

Jag gläds idag för att jag har fått vakna upp till denna värld och faktiskt tycka lite bra om mig själv och att jag har en familj som min.

Idag är jag mycket nöjd över detta och det känns bra, inte gjort med inre stress utan det fick "bara komma till mig". Ni måste ju tro att jag är tokig men så känns det faktiskt i min kropp när det är som värst.....ett inre maraton av att hinna så mycket som möjligt att till slut blir allt bara pannkaka eller bara en sak. Att "bygga berg" av småsaker är något som i sådana fall blir väldigt enkelt. Kroppen är en förunderlig maskin att klara av och sortera alla intryck. Hoppas min "kontorist" vill komma tillbaka eller att någon ny tar hennes plats och hjälper mig.
Nu ska jag blåsa håret och sätta lite färg på mina fransar och bädda för en middag påfrasses med sonen och sedan transport till Lycksele för hockeykväll med Ellinor och Jonas.

Tjing.